Inledning
Denna kurs handlar bara om mat som energikälla i samband med idrottsprestationer.
Men mat kan vara viktigt på många andra sätt också. En idrottare behöver särskilt tänka på till exempel protein- och fettkvalitet, vitaminer och spårämnen. Detta behandlas i en annan kurs som handlar om näring och ämnesomsättning för idrottare.
Och energin används ju till annat än idrott. Hjärna och lever är stora energiförbrukare, och för barn och ungdomar (och gravida) kostar tillväxten mycket energi. Därför måste det finnas tillräckligt av det viktigaste bränslet, glukosen, i alla delar av kroppen. Även detta diskuteras i kursen om näring och ämnesomsättning.
Men nu ska vi fokusera på hur kroppen omvandlar mat till energi och hur energin används för idrottsprestationer. Men det finns väldigt många olika sorters mat, och varje maträtt innehåller tusentals olika kemiska ämnen. Hur ska man i allt detta virrvarr kunna hålla reda på varifrån energin egentligen kommer?
Lyckligtvis kan man sortera in de ämnen som ger kroppen energi i tre stora grupper av s.k. makronäringsämnen. De viktigaste för energin är kolhydrater och fetter, men även proteiner kan ge energi ibland. Då har vi reducerat problemet och tagit ett första steg mot att skapa ordning i mångfalden.
Men det går att reducera längre. Makronäringsämnena inom samma grupp liknar nämligen varandra, rent kemiskt, och det betyder att man kan betrakta dem som uppbyggda av små enkla byggstenar, och det är dessa byggstenar som blir kvar när matsmältningen har gjort sitt.
Proteiner bryts till slut ner till aminosyror, kolhydraterna till enkla sockerarter och de flesta fetterna till fettsyror. Alla dessa nedbrytningsprodukter är ganska enkla molekyler, och därför går det förvånansvärt bra att kartlägga hur energin egentligen produceras, oavsett vilken maträtt den ursprungligen kom från. I diagrammet visas utgångsläget överst.
Detta diagram kommer att bli vår följeslagare genom kursen. Steg efter steg kommer det att fyllas på och visa både hur energin produceras och hur kroppen förbrukar den. I den här första kursdelen studerar vi hur nerbrytningen går till, och vi tittar i tur och ordning på kolhydrater, fetter och proteiner.